Denna publikation utgör en delrapportering från en studie "Info via digitala kanaler och dess potential att förändra elanvändningsmönster" inom Elforsks ELAN III-program (2007-2009). Projektet utgör en del av ämnesområdet "AMR-Visualisering" och studien har genomförts av forskare tillhörande gruppen för Energihushållning i Byggnader vid Inst. för Energivetenskaper, Lunds Universitet – LTH.
Syftet med detta projekt var att undersöka vilken potential att förändra elanvändningsmönster som finns då privata kunder i olika typer av bostäder får bättre insyn i, och förståelse av, sin energianvändning genom förbättrad information. Inverkan av feedback i form av energistatistik (tabeller och grafik) på Internet undersöktes.
Fallstudien genomfördes i samarbete med nätföretaget Öresundskraft. Den undersökta informationskanalen var i detta fall företagets internetbaserade statistiktjänst "Dina Sidor".
En litteraturstudie om informationens inverkan på elanvändning utgjorde grunden för planering och genomförande av projektet.
Analysdelen omfattade både kvantitativa och kvalitativa delar för att bättre komma åt olika aspekter på kundernas elanvändning, energibeteende, värderingar och attityder. Perioden "före" och "efter" införandet av informationsåtgärden användes för att kunna dra slutsatser om åtgärdens inverkan på hushållens elanvändning.
Huvudhypotesen i projektet var att rapporterings- och statistiktjänsten, som ett sätt att informera hushållen på, kan ha haft betydelse för lägre elförbrukning tack vare bättre förståelse för sin elanvändning och sina el/energikostnader. Studien har även byggt på antagandet att de som äger sina bostäder även är mer energi- (eller kostnads-) medvetna medan hyresgäster är mindre angelägna att visa intresse för sin energianvändning.
Enligt Öresundskraft var det 178 805 kunder som använde tjänsten "Dina Sidor" under 2008, varav 35,11 % använde tjänsten till att rapportera in sin mätarställning via webben. 446 hushåll valdes ut till studien med hjälp av Öresundskraft och energidata för kunderna tillhandahölls av företaget. Urvalet bestod av 229 villor, 207 lägenheter och 10 kunder som med säkerhet inte hade använt sig av tjänsten. För att kunna göra rimliga jämförelser mellan energianvändning för olika år måste väderberoendet korrigeras bort genom normalårskorrigering enligt SCB-metoden.
En enkät skickades ut till hushållen under januari 2009 med svarsfrekvensen 39,9 %. Enkäten innehöll frågor om hushållens energivanor och deras benägenhet att vidta energibesparande åtgärder. 79,4 % av de som svarade på enkäten använde statistiktjänsten medan 20,6 % svarade att de inte använde den. Det höga antalet användare beror på att de som använder tjänsten blir debiterade efter den verkliga förbrukningen istället för en annars av företaget uppskattad schablonsiffra över den månatliga elförbrukningen.
Det var mycket svårt att säga varför de som inte använde tjänsten hade valt bort den då de flesta av dessa kunder inte hade lämnat någon motivering till varför de inte hade använt den. Det var dock en större andel av Ickeanvändarna som inte hade tillgång till internet eller dator hemma och detta kan ha bidragit till att tjänsten inte utnyttjats. Det var inte heller någon av kunderna som svarade att de inte visste om att tjänsten fanns vilket kan ses som att information om tjänsten har fungerat tillfredsställande.
Studiens huvudhypotes om att de som använder statistiktjänsten samtidigt skulle få en minskad elanvändning blev inte bekräftad; analysen visade att elanvändningen hos samtliga Användare av tjänsten faktiskt ständigt ökade för lägenhetsgruppen, både för Användare som för Ickeanvändare. Elanvändningen för villa- och radhuskunderna har däremot sjunkit något för de båda grupperna.
En energianvändningsprofil togs fram för samtliga hushåll som besvarat enkäten för att undersöka skillnader mellan tjänstens Användare och Ickeanvändare i fråga om vanor och beteenden som kan påverka den totala elförbrukningen i hushållen. Utifrån fem frågor i enkäten (vilken inomhustemperatur man håller, hur man vädrar, om man brukar släcka lampor i rum där ingen vistas, hur man tinar matvaror och hur medveten man är om nivån på sin elanvändning per år) skapades ett betygssystem. Fördelningen av betygspoängen för lägenhetskunderna visade att gruppen Användare hade högre medelbetyg (3,29) än Ickeanvändare (2,00) men ett t-test visade att denna skillnad inte var statistiskt signifikant. I villor/radhus visade fördelningen av betygspoängen istället att Ickeanvändarna hade ett högre medelbetyg än Användarna (2,46 mot 2,32). Även denna skillnad visade sig vara statistiskt osäker i ett t-test.
Frågan om hushållens kunskaper om hur mycket el som de förbrukar per år visade också att Användare i lägenheter fick betyget 0,24 jämfört med -1,33 för Ickeanvändare. I villor/radhus fick Användarna betyget 0,39 jämfört med Ickeanvändarnas medelbetyg av 0,08. Ingen av dessa skillnader var däremot signifikant.
Studiens resultat kan sammanfattas i följande slutsatser:
• Det är omöjligt att slå fast huruvida statistiktjänsten "Dina Sidor" har lett till minskad elförbrukning hos användarna.
<div styl